2013/03/24

Ett häftigt möte

Idag var jag med om ett häftigt möte med en främling. En person som jag krockade med framför en anslagstavla började prata med mig, först väldigt oskyldigt - ställde allmänna frågor och jag svarade kort men artigt. Men sedan sa personen att hen ville berätta saker för mig som hen trodde jag behövde höra.

Hen trodde inte att det var en slump att vi träffats just idag och att det antagligen var "någon" som ville att vi skulle ses. Hen babblade på i säkert 30min och jag stod snällt och lyssnade. Hade jag inte haft ett ärende att uträtta hade hen säkert fortfarande stått och babblat.

Vet inte vad jag ska tro, men det kändes bara bra och jag är stolt över mig själv som stannade kvar och lyssnade. Jag är annars den som oftast viftar bort främlingar, vill inte va med, vill vara anonym och gillar inte när nån kommer för nära.

En bra söndag. Plamsöndagen.

2013/03/20

Så jävla PK!

Jag har alltid varit väldigt PK. Tror jag föddes sån, för minns inte när jag blev det eller vem/vad som inspirerat till det. Man kan nog säga att jag generellt har många åsikter. Om det mesta.

Detta för med sig både bra och dåliga. Har hamnat i otaliga diskussioner pga detta. Även i ett demokratiskt och relativt jämställt land som Sverige. Det är tröttsamt och kämpigt att alltid stå upp för sin åsikt. Att inte hålla käft. Att man som tjej tar plats och pratar mycket är som bekant inte alltid så populärt.

Jag minns hur jag i tidiga tonåren ofta hamnade i gräl med männen i min familj när jag uttryckte min åsikt gällande något seriöst ämne.
De orkade inte ta diskussionen, de skrattade bort allt och tyckte det va kul att provocera mig för att jag blev så arg (frustrerad). Det är så otroligt nervärderande att inte bli lyssnad på. Att inte bli tagen på allvar.

De menade inget illa, jag vet det. De visste väl inte bättre, och förstod inte att DE satte gränser för hur JAG som tjej skulle bete mig.

Jag fick uppmuntran när jag tog tag i hushållet, bakade, strök pappas skjortor och satte upp gardiner. Då var det aldrig någon som sa emot eller slet hushållsmaskinen ur handen på mig för att provocera.

Så då fortsatte jag med det. Gjorde det som förväntades av mig. Tog hand om, pysslade, fixade och donade. Men i det tysta så funderade jag och analyserade ALLT och ALLA. Lärde mig läsa av människor, känna av deras humör, analyserade sönder saker, hjärnan gick alltid på högvarv.

Så en dag blev jag vuxen, flyttade från lilla orten och ut i världen, träffade människor som jag, som tyckte det var viktigt och intressant att prata om mänskliga rättigheter, sexsim, feminism och tusen andra -ismer. Jag träffade människor som kunde så otroligt mycket mer än jag, som kom från en helt annan värld, de hade levt, studerat, jobbat ideellt, stått på barriärerna och kämpat i år..medan jag lullat runt hemma och sytt gardiner och vikt brorsans tvätt...

Jag hade återigen inget att komma med. Inget jag sa va nytt och fräscht. De hade redan kämpat åt mig.
Så jag gav upp drömmen om att jobba med de stora frågorna i de största forumen.
Avundas deras mod, de som verkligen tog på sig den koftan, de som står där och kämpar.  Men jag fortsatte vara åsiktsmaskin, att dra mitt strå till stacken. Jag står upp för det jag tror på i vardagen och vägrar hålla käft.

Visst är det fortfarande jobbigt att som tjej ta plats. Vi har fortfarande både JANTE och DEN LÅGA SJÄLVKÄNSLAN kvar i ryggsäcken.. Man hamnar dagligen i situationer där man i efterhand önskar man hanterat saker annorlunda. Men för det mesta säger jag ifrån, och för det mesta hörs jag. Ibland skäms jag efter ett möte där jag pratat mycket och tänker att jag får kompensera genom att vara tyst JÄTTELÄNGE nästa gång. Men det brukar hålla i en kvart, sen bubblar det i mig. Hjärtat slår och huvudet värker av alla tankar om orättvisor. Munnen lever sitt eget liv. KAN INTE hålla käften. TÄNKER inte hålla käft.


2013/03/18

Skatten i frysen

I lördags när jag var ute med vänner i Uppsala så lyckades jag med konststycket att dricka så förståndigt att jag inte blev bakis. Superskönt att slippa ligga en hel söndag i soffan o må dåligt. Det är liksom inte värt det.

Men igår mådde jag alltså prima och kunde köra hem redan kl.12 på dagen. När jag kom hem och insåg att jag inte hade så mycket roligt att äta i kylen började jag gräva i frysen. Vilken skattgömma det va!

Hittade pappas portionsförpackade svamppåse från 2012. Det fick blir grunden till middagen. När jag grävt runt lite i kyl, frys och skafferi så hade jag fått ihop en riktig LYXmiddag. Jag älskar när det blir så där supergott utan planering och recept!

Stekte några kycklingfiléer, hackade lite gul lök och en klyfta vitlök. Hällde på lite grädde, la ner fryst hackad spenat, kantarellerna och lite hackad persilja, även det från frysen. Salt, svartpeppar, citronpeppar. Puttrade ett tag medan jag kokade en påse ris (ja en såndär portionspåse). Klart!

Det här blev min söndagsmiddag. Skittråkigt utan bild på mäster verket jag veeeet!  Men här är en bild på pappas svamppåse som kompensation :-)




Videon man måste se..

Nuförtiden ser jag sällan musikvideos, har inga musikkanaler, men härom veckan såg jag den här på Morgonpasset lördag. Jag tyckte videon va så otroligt härligt uppfriskande, skrattade högt och länge! Förstår inte varför den inte fått mer uppmärksamhet. Eller så har den det men att jag missat det bara. I helgen visade jag den för alla på tjejfesten och alla reagerade som jag!

ALLA borde ha en to-do list där nummer 1 är: Not give a fuck!
Meningen med livet är ju uppenbarligen att ha så roligt man bara kan medan man kan.
Ni kommer förstå mig om ni tar er tiden att kolla på hela =)

2013/03/16

Bästa stunden


Så var det dags för veckans bästa timmar. Som jag skrev för 2v sedan så är lördagmorgon min absoluta höjdpunkt på veckan. Inte ens den alltid närvarande spänningshuvudvärken kan förstöra det.

Förra lördagen var dock ingen sån morgon. Kom hem runt 4, full som ett ägg, hade inte ätit något sedan lunch dagen innan men däremot druckit både öl, vin, sprit och skumpa. Ingen bra kombo och hela helgen var såklart förstörd. Vill dock tillägga att det var en MYCKET trevlig afton. Så kan det också bli ibland.

Men just därför är jag extra glad för dagens morgontimmar! Pigg som en mört har jag redan diskat och dammsugit. Nu äter jag frulle framför Morgonpasset i P3 med min fina Enja brevid mig i soffan som njuter av vårsolljuset!


I eftermiddag ska jag ta Betty o åka till Uppsala för att hälsa på min vän K. Den här lördagen har alla förutsättningar att bli BRA!



- Posted using BlogPress from my iPhone

2013/03/12

Var ska jag bo?

"GRATTIS MALIN! DU PASSAR BÄST ATT BO PÅ: PETER BAGGEGATAN, TROLLHÄTTAN!!

För dig är det viktigt att hela familjen ska trivas, därför skulle du passa allra bäst att bo på Peter Baggegatan i Trollhättan. På Peter Baggegatan intresserar man sig för bussresor och att lösa korsord och man läser gärna morgon- och kvällstidningar eller tidningar som riktar sig till familjen. I praktiken bor alla i flerbostadshus vilket alltså även passar dig.

Ska du byta namn från Malin så rekommenderar vi Maj-Britt eller Folke. Det är nämligen de vanligaste namnen på Peter Baggegatan. När du tittar på TV med grannarna på Peter Baggegatan är det caféprogram, trav och insamlingsgalor ni helst tittar på.När du spenderar pengar är det framför allt tipsspel, sportutrustning och sportkläder du lägger dem på.

Visste du att Trollhättan har haft en strategisk betydelse för landsvägen mellan Västergötland och Norge? Dessutom var orten viktig för sjöfarten till och från Vänern. Runt Trollhättan kan man fortfarande se spåren av dragrännor som är invändigt beklädda med lera och som användes för att dra båtar förbi Trollhättefallen och in i Vänern.

Detta härstammar från 1000-talet och kan spåras i Harald Hårdrådes saga som beskriver hur norska flottan drogs förbi fallen för att kunna segla in i Vänern under vintern år 1063. "

Ja vad säger man? Kan det bli mer tydligt än detta. Jag är över 30 och har barnlängtan, beter mig tydligen som en medelålders familjemor redan. Så varför inte flytta till Trollhätan? :-)

2013/03/07

Filmtorsdag

Den här veckan har jag verkligen varit lat. Har åkt bil till o från jobbet nästan varje dag. Sätt en stegmätare på mig och den skulle hamna på 1000steg max! Pinsamt lite motion. Det märks på min rygg o nackvärk också..Ingen blodcirkulation alls, så det låser sig o gör såklart Skitont!
I helgen ska jag promenera i vårsolen så långt jag bara kan!

Ikväll va jag dock sugen på en film. Inget konstigt tycker ni..men JAG kollar ALDRIG på film ensam på vardagar. Har aldrig ro i kroppen för sånt. Men något har förändrats!
Såg den här gamla godingen. Asbra fortfarande!


- Posted using BlogPress from my iPhone

2013/03/05

Tv-rapport

Jag skrev ju för ett tag sedan att jag sagt upp digitaltv-kanalerna. Hur gick det sen då?

Jo, mitt tv-tittande har minskat med säkert hälften totalt. Vardagstittandet har nog minskat med 80% eftersom jag vissa kvällar inte sätter på tvn alls. Jag nöjer mig med musik oftast och vill jag se nåt, gör jag det på datorn. Det gör också att jag inte blir fast i soffan utan kan göra andra saker samtidigt vilket är jätteskönt. Jag är en allmänt stressad person och behöver liksom inte fler intryck samtidigt utan snarare färre och har som mål att ägna mig åt en sak i taget. Det går sådär, men mycket lättare nu när jag inte har tvn som distraherar.

Igår rensade jag ut kläder som jag inte använder. Förra veckan sorterade jag "viktiga papper". Ikväll fortsätter jag med rensningen, skor ska putsas eller slängas.


2013/03/03

Söndagsmusik

Mars och vår!

Nu är det alltså MARS. Äntligen! Den här månaden är då allt börjar om på nytt. Önskar att året hade kortare tid till vår. Typ var 6e månad kunde vara mars.

Igår åkte jag till Tierp i snöstorm, hemska trafikförhållanden. Både jag och min väntande familj höll tummarna för att jag skulle hålla mig på vägen. Åkte förbi flera olyckor och avåkningar. Det gick iaf bra för mig o Betty, och jag fick ett jätteroligt dygn hemma med familjen. Kalas, mustacher, mellomys med en massa minisar och sen Vasaloppsfrukost med pappa imorse.

Idag när jag åkte hem så var det vår. Det var en ljusgrå, torr och bred E4a som låg framför mig. Med gamla spanska hits i stereon och förmiddagssolen i ögonen så tryckte jag gasen i botten och hann hem till målgången i Vasaloppet.

Kan vi komma överens om att det  är vår nu? I år ska vi inte gå och "vänta" på våren till i maj. Våren är tiden mellan vinter och sommar. Alltså när snön smälter och man ser sand och grus titta fram mellan isfläckar och  smustiga snöhögar.
När man kan ta långa söndagspromenader i solen, fortfarande med vinterjackan på, men vissa partier kanske utan mössa o vantar. När katten vill hänga på balkongen. Det är ljust när man går hemifrån på morgonen och fortfarande ljust när man går från jobbet. Om vi ska få nån vår så får vi nog gå med på att ovan påståenden är sanningar och börja njuta!

2013/03/02

Magiska morgontimmar

Den bästa tidpunkten i veckan är mellan kl.8-10 på lördagar när jag är ledig. Jag ställer klockan på 7.30, snoozar fram till 8, inser nånstans i halvdvala att det är dags för Morgonpasset i P3 och då får jag energi och studsar upp och ut i köket o sätter på tevatten.
Sen infinner sig 2h av totalt lugn och hopp om framtiden. ALLT känns möjligt!
Efter kl.10 så kommer ångesten krypande, alla måsten, jag borde gå ut på promenad, jag borde passa på att städa, jag borde ringa.., jag borde hälsa på.., PANIK!! 

Nu har klockan slagit 9, har fortfarande 1h kvar av det härliga lugnet. På denna timme ska jag hinna packa, klä mig, diska och ge Enja mat och ren låda. Sen ska jag sätta mig i bilen och åka till Tierp och hälsa på familjen. Just nu känns det så härligt. Att bara åka hem o slappa, kanske sitta i mammas soffa o läsa alla böcker jag aldrig hinner läsa hemma, åka till pappa och kolla gamla fotoalbum och urklippspärmar, hälsa på mina barndomsvänner och deras minisar, allt detta med ett leende på läpparna. Tiden känns oändlig och just nu tror jag att ångest och stress inte existerar...45min kvar nu...