2016/04/23

Plötsligt...ett blogginlägg

Jag vet att jag bloggar lika sällan som vi får en ny påve..men jag pallar inte blogga bara för att.

Ikväll är första helgen på länge som jag myser av att bara vara hemma. Rensar och städar, kollar ut på fåglarna i lönnen som håller på att få löv. Gosar med min katt som ligger i olika fåtöljer under olika tidpunkter på dygnet. Tittar på alla som går förbi mitt fönster mot tvättstugan..alla med minst en blå ikeakasse under armen.

Jag tycker ofta att livet känns så förutsägbart och slentrian. Som att allt bara fortsätter tuffa på och man aldrig når målet. Varför sträva efter nåt när det ändå bara blir samma samma dagen efter?
Men ibland ser jag det som något fint och tryggt, att allt tuffar på. Oavsett vad som händer så tuffar livet på. Fåglarna fortsätter kvittra och bygga bo. Träden fylls av knoppar som snart spricker. Och folk fortsätter gå till tvättstugan med sina blå ikeakassar.
Lite fint ändå. Och tryggt.