65 redroses

kollar på en dokumentär om en tjej som väntar på en lungtransplantation, hon kallar sig "65 redroses" för att hon inte kunde säga "cystic fibrosis" när hon var liten..så det blev 65 roses istället, fint va! Jag bölar som ett barn..tänker på hur glad man ska vara när man får vara frisk. Jag bestämde mig tidigt för att jag ville bli organdonator om det händer mig nåt. För några år sen så anmälde jag mig till donatorregistret. Du kan också göra det, anmäl dig här.
Om några veckor ska jag göra min tåoperation, en ganska futtig historia i jämförelse..känns som jag väntat jättelänge och jag har varit så frustrerad..nu sätts det i ett annat perspektiv. Det finns de som har det mkt värre än en godartad brosktumör i stortån liksom. Men nu är jag ändå tacksam att jag får det gjort..
Ibland är det så skönt att få böla en skvättt innan man somnar..jag har lite svårt för att bara falla i gråt sådär annars..men när jag ser dokumentärer eller filmer så bara kommer det..och man rensar liksom systemet på nåt sätt och känner sig lite mer harmonisk efteråt..
Innan jag somnar vill jag dela med mig av 3 andra saker som jag är tacksam för idag:

• min tokiga bebis Enja som sitter vid dörren och väntar när jag kommer hem och ger mig villkorslös kärlek


• mina vänner som inte ger upp om att jag ska me ut :-)


• Arne som svängde förbi Sthlm med ett bord i snökaoset