En sak i en annan i en annan i en annan...

När man lämnat in ett arbete man kämpat med så är det som att en sten släppt från ens bröst. Känslan är underbar och man mår bra. Man får en sorts kick när man klickar på send!
Men om man sen dagen efter har en ny grej att göra som man egentligen skulle göra igår, och sen en ny och en ny och en ny. så är det inte lika roligt längre...Lägg sedan till jobb, vänner och operation..Där någonstans försvinner kicken och kvar blir stenarna på bröstet.
Som det känns nu så blir de bara fler och fler och jag orkar inte lyfta bort dem... och de verkar inte försvinna av sig själv tyvärr.
Så här kan jag inte fortsätta. Jag kommer begravas under alla dessa stenar.
Men det är svårt att prioritera. Supersvårt. Jag skulle ju göra en lista..det har jag inte hunnit...men imorn är min studielediga dag. Då ska jag ta tag i många stenar är tanken. En struktureringsdag ska det få bli.