Valet - jag gillar olika

Så måste jag ju såklart göra ett inlägg om valet.

Söndagen blev ju ganska dramatiskt. Jag röstade i riksdagsval för första gången i mitt liv. Har varit med i folkomröstningar 2ggr tidigare men valen har jag missat 2(!) ggr då jag bodde i Spanien.
Jag blev nästan lite rörd när jag gick mot min vallokal och såg alla som gått man ur huse för demokratin. Tror inte soffliggarna förstår hur snabbt och enkelt det är gjort, och hur mycket ens röst betyder, både för en själv och för Sverige.

Så det var ju självklart en besvikelse när man insåg att så många vill ge SD förstroendet att styra Sverige. Förstår inte riktigt om de verkligen tänkt till innan. Blev ännu mer besviken när jag upptäckte en sympatisör i min bekantskapskrets. I de lugnaste vattnen simmar de fulaste fiskarna..

Vill ändå säga att jag är för åsiktsfrihet och tycker inte att det är ok att ta till våld eller lämna ut SDs medlemmars personuppgifter på nätet. Demokratin måste gå före allt oavsett vad man har för åsikter. Men det är tråkigt att folk som överhuvudtaget inte ska ha sån makt-nu kan få det.

Jag håller tummarna för att det löser sig på bästa sätt. Invandrar- och integrationsfrågor måste självklart tydliggöras hos flera partier så att de som röstar på SD får ett alternativ. Men den enskilde invandraren kan inte stå till svars för detta, märk skillnaden.

Att Sverige tar emot många invandrare tycker jag både är fantastiskt och lite dumt. Att människor som har det bra, jo det har vi, ska öppna armarna för den som har det sämre är för mig en självklarhet. Har vi ibland, i vissa kommuner, tagit oss vatten över huvudet- ja, det tror jag. Men jag ser inte att det inte skulle kunna lösas om fler kommuner tar sitt ansvar.

Jag har själv varit utlänning i ett europeiskt land. Jag har kämpat med språket, med kulturen och med att bevisa att jag kan trots mina blå ögon och blonda hår göra jobbet minst lika bra som någon annan. Jag har blivit ledsen, sårad och arg många gånger men trots det kämpat vidare. Jag har levt på några få euro i veckan för att kunna köpa mat, jag har dansat och klippt hår på kompisar för att betala hyran.

Men vet ni skillnaden?

Jag är vit. Jag är "helsvensk". Jag har en familj som har arbete. Mina vänner har arbete. Mitt hemland är ett av de bästa och tryggaste länderna i världen. Plus det viktigaste: Jag valde själv att åka till Spanien.

Så jag kan aldrig någonsin jämföra mig med en irakier, somalier, chilenare eller indier. Det måste man förstå.