R och systerskap
I helgen var vi ute på landet hela tjejgänget. Det var en helt underbar lördag med klarblåh himmel och sol. Vi satt ute och käkade lunch på terassen under filtar. Urmysigt! Resten av dagen/kvällen/natten spenderade vi inomhus ihopkurade 8st framför en brasa och tända ljus i hela stugan. Det var som en film. På kvällen tog J fram en påse med presenter. Det var tröjor med trycket "Systerskap" på. Så fint och symboliskt för oss. Jag är så tacksam för mina "systrar". Vi har typ bestämt om för att bo på samma ålderdomshem när vi blir gamla, med eller utan gubbar. Eller vi tänkte hyra en fastighet med varsitt rum och så hyr vi in manliga unga vårdare som får "ta hand" om oss på bästa sätt. Glömde säga att det är i Spanien vi tänkte bosätta oss.:-P
Ja vi är ett galet gäng. Så olika men ändå så lika. Vi ger o tar av varandra så man kommer hem båfe utmattad men fylld av energi.
Igår borde jag därför ha kommit hem fylld av energi för att sätta mig återigen med min uppsats.
Men tankarna flög runt i huvudet på mig och det kändes som jag hade ett stort virrvarr däruppe! Det gick inte att koncentrera sig. Tankar på jobb, plugg, galna bröllop, pengabrist, planeringsbrist, oordning, och ångest över allt jag ätit blandades med snorande och hostningar.
Men mest av allt var tankarna på R.
Min vän R gick bort i en tragisk smitningsolycka på dagens datum för 8år sedan. Vacker som få, flörtig, smart, karisma, noll taktkänsla men dansade ändå natten lång, nära till skratt och alltid med ett leende på läpparna, det var R för mig. Varje år som går försvinner minnena av hur hon såg ut och hur hon rörde sig och hur hon pratade..jag vill krampaktigt hålla kvar vid dem men de liksom rinner bort från mig. Skulle kunna skriva en himla massa om henne och mina tankar, men just nu vill jag behålla dem för mig själv. De sista minnena jag har delar jag med mina systrar i Systerskapet.
Ja vi är ett galet gäng. Så olika men ändå så lika. Vi ger o tar av varandra så man kommer hem båfe utmattad men fylld av energi.
Igår borde jag därför ha kommit hem fylld av energi för att sätta mig återigen med min uppsats.
Men tankarna flög runt i huvudet på mig och det kändes som jag hade ett stort virrvarr däruppe! Det gick inte att koncentrera sig. Tankar på jobb, plugg, galna bröllop, pengabrist, planeringsbrist, oordning, och ångest över allt jag ätit blandades med snorande och hostningar.
Men mest av allt var tankarna på R.
Min vän R gick bort i en tragisk smitningsolycka på dagens datum för 8år sedan. Vacker som få, flörtig, smart, karisma, noll taktkänsla men dansade ändå natten lång, nära till skratt och alltid med ett leende på läpparna, det var R för mig. Varje år som går försvinner minnena av hur hon såg ut och hur hon rörde sig och hur hon pratade..jag vill krampaktigt hålla kvar vid dem men de liksom rinner bort från mig. Skulle kunna skriva en himla massa om henne och mina tankar, men just nu vill jag behålla dem för mig själv. De sista minnena jag har delar jag med mina systrar i Systerskapet.
Kommentarer
Skicka en kommentar