Simon & Garfunkel

Lyssnar på Simon & Garfunkel genom hårt intryckta hörlurar långt in i öronen...för att återfå lugnet. Efter första versen i Bridge over troubled water har axlarna som satt uppe vid öronen börjar falla ner och ådrorna i pannan börjar försvinna. Huvudet dunkar lite fortfarande och armarna är som spaghetti men har lyckats snytit ut allt som jag gått och dragit upp ur min rinnande näsa och jag kan andas igen.
Trycker i mig yoghurt o müesli som jag glömde äta imorse och den rinner skönt ner i min tomma magsäck, som salva på ett stickande sår. Min kropp får åter energi och jag kan tänka klart igen. Jag tar ur hörlurarna och "hör" då plötsligt tystnaden runtomkring. Jag lyssnar till köksklockan som tickar.."det är lugnt"..."du hinner"..
För hörlurarna åter till mina öron och efter Sound of Silence börjar jag sakta men säkert återgå till en lugnare människa.

Tack älskade A för all din hjälp, du blev min bridge idag. Du, Simon & Garfunkel saved my day.

Kommentarer

  1. Tack mitt hjärta för de underbart fina orden, det snörpte till i hjärtegropen!
    Vet du om att du är lite av en poet, inte är det alla som kan få en snytning att låta så själadjup;)
    I believe in YOU.
    Kärlek <3

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Tröttheten som kom..

Bloggen lever vidare

#melo2011