Anonymiteten är över, blir det bloggens död?
I flera veckor har mina arbetskamrater försökt hitta min blogg på nätet. De ha googlat på de mest knasiga kombinationerna men utan resultat. Jag skriver ju mest för mina vänner o min familj, så att andra "nya bekanta" ska läsa om mitt privatliv, känns lite jobbigt.
Men så idag så gjorde jag bort mig och en kollega lyckades lista ut mitt bloggnamn!! En chock gick genom kroppen och jag skrek, STOOOOPP! Släpp tangentbordet!! Jag gick sen in i telefonen och låste bloggen så snabbt som om mitt liv stod på spel.
På vägen hem idag har jag funderat om jag ska öppna den eller ej? Är det värt att sluta blogga bara för att man är rädd för att andra ska veta något om en? Vad händer om mina kollegor få se mitt bloggliv? Kommer de se på mig annorlunda än tidigare? Jag vet inte, men det är läskigt att blotta sig och i skrift blir allt en tolkningsfråga.
Men sen kom jag på att jag faktiskt gillar alla mina kollegor enormt mycket!
Så nu öppnar jag bloggen för hela världen att se!!
Christopher om du läser det här! Det känns helt okej! Välkommen in i mitt privatliv :-D
Men så idag så gjorde jag bort mig och en kollega lyckades lista ut mitt bloggnamn!! En chock gick genom kroppen och jag skrek, STOOOOPP! Släpp tangentbordet!! Jag gick sen in i telefonen och låste bloggen så snabbt som om mitt liv stod på spel.
På vägen hem idag har jag funderat om jag ska öppna den eller ej? Är det värt att sluta blogga bara för att man är rädd för att andra ska veta något om en? Vad händer om mina kollegor få se mitt bloggliv? Kommer de se på mig annorlunda än tidigare? Jag vet inte, men det är läskigt att blotta sig och i skrift blir allt en tolkningsfråga.
Men sen kom jag på att jag faktiskt gillar alla mina kollegor enormt mycket!
Så nu öppnar jag bloggen för hela världen att se!!
Christopher om du läser det här! Det känns helt okej! Välkommen in i mitt privatliv :-D
Det vore väl endå väldigt tråkigt om man inte kunde dela sitt privatliv med sina kollegor. Det är ju endå dem som man umgås mest med om dagarna. Och förhoppningsvis har du lika bra kollegor på det nya stället som det gamla ;)
SvaraRaderaKraaaam
Tack söt! Ja inget går väl upp mot de gamla än så länge kan jag väl säga ;-) Jag har dessutom svårt att tänka mig att någon blir chockad över min tråkiga blogg så nu känner jag mig inte så orolig längre när jag tänker efter!
SvaraRaderaoh happy day! x 2.
SvaraRaderaMen gud! "The Dominik" har läst min blogg!!
SvaraRaderaNu tittade även jag in i bloggen...//Kalle
SvaraRaderaVälkommen!
SvaraRadera