Den överskattade ledigheten

Det var längesen jag var ledig så här länge i sträck. Känns som jag har jullov. Lite mysigt är det ju såklart men mest långtråkigt eftersom alla andra jobbar. Ni vet allt det där man säger att man skulle göra om man inte jobbade JÄMT? Man gör inte det trots att man är ledig. Eller jag gör inte det iaf.

Jag trodde jag skulle läsa ut alla böcker jag har på hög, att jag skulle ha tid att måla, att rensa i förrådet, åka med pant o återvinning, att hälsa på folk jag aldrig har tid med, att träna men framförallt att bara vara. INGENTING blir gjort. När jag väl hittade en pysselgrej, gjorde smycken i 6h, så fick jag så ont i ryggen att jag inte kunnat sitta ordentligt på flera dagar.

Men jag förstår att ni som jobbar inte håller med mig. Alla ni som går upp tidigt och kommer hem sent och måste ta er till o från jobbet i snöstorm och/eller snöslask och alla förseningar i kollektivtrafiken det innebär. Jag lider med er när jag sitter under min filt och dricker te. MEN, ensam ledig tid i Sthlms-förort är överskattat. Ingen väckarklocka, rutiner eller hålltider. Allt detta ger mig bara ångest!! Jag tror att min lediga tid måste spenderas på uteservering i solnedgång, vid poolkant, i vandringskängor på fjäll alternativt med svampkorg i höstskog och gärna i trevligt sällskap för att jag ska kunna njuta.

Ska tänka på det nästa gång jag ska ta långledigt..