Skidor och skidor

Det finns skidor och det finns skidor. Jag har inte åkt någon typ av skidor de senaste 15 åren. Men igår testade jag mammas längdskidor som hon tyckte jag skulle ta med hit. Nu är jag glad att jag gjorde det för jag har glömt hur kul det är. Muskelminnet satt i även om man inte är smidig och snabb som när man var barn.

Smidiga och snabba var inte någon i gruppen när vi var ute och testade militärskidan "Vita Blixten" idag. Det är en terrängskida kan man säga, som man använder i skog för att inte sjunka ner i snön. Under skidan har man tjära. Själva tjärandet av skidorna gjorde vi igår. Tyckte då att det gick bra, att jag hade lyckats.

Men nej. Jag trodde mina skulle ha torkat till imorse, men de var fortfarande kladdiga. Ni förstår säkert vad som då hände när man kom ut i lössnö.. Mmm..en hög med snö under skidorna..
I början gick det bra, det var kul med superfästa i småbackarna, man bara gick på utan att glida en tum. Halvtid när vi pausade vid ett fågeltorn och grillade korv så var humöret fortfarande på topp!

Men efter flera timmars pulsande så var man helt slut i musklerna. Sista 500m var så tunga så jag behövde gå ensam för att fokusera. Men väl hemma så var det ju såklart skönt. Nu efter en dusch och ombyte till mjukisar så känns det bara härligt att vara mör i hela kroppen.

Såg vi något spännande då? Nja, en älg skymtade någon och en tretåad hackspett..Jag såg bara björkticka och eldticka, och en himla massa träd..och SNÖ!

Nu mer ekologiplugg innan jag stupar i säng.