Ensam framför Mello..

Sitter ensam o kollar Mello ikväll. Eller ensam nej, jag har ju Enja, nötter och mina roomies ute i köket. Men de är inte så intresserade plus att de just kommit hem från en lång skogspromenad som blev lite mer äventyrlig än de tänkte så de är lite trötta nu. Jag var lite orolig när de gick hemifrån vid lunchtid idag eftersom de skulle gå så långt och att det blir mörkt redan vid halv 5. Men eftersom S är van att gå runt i mörka skogar så tänkte jag att jag skulle sluta oroa mig som en morsa, de är ju faktiskt vuxna.

Men så fick jag ett sms precis när det blev mörkt, de satt i skogen runt en brasa och hörde vargar yla runtomkring..väldigt nära så de var oroliga. De frågade mig vad de skulle göra. Va? MIG? Jag är ju livrädd i mörkret och skulle rest mig och sprungit!

Så jag trodde självklart att de skojade med mig. Men det visade sig vara sant. Jag skrev att de genast skulle resa sig och gå hem..helst sjungandes högt så att vargarna skulle sticka. Några timmar senare kom de hem, lite skakiga men med ett leenden på läpparna. Skönt! Själv hade jag gjort i brallan om jag suttit där omringad av ylande vargar. Men vilken häftig grej ändå, det är spännande här i skogen!