malincante

Som jag skrev i mitt förra inlägg så skulle jag fylla på mitt energiglas idag. Lyckligtvis fick jag lite hjälp på traven! Skulle till vårdcentralen . Eftersom jag inte har råd med taxi och jag inte orkade hoppa på kryckorna i snöblasket så tog jag cykeln dit . Det gick superbra! Har inte cyklat på flera månader men det var precis det jag behövde just nu. Lite motion, slippa halta+ smart cykelkorg till matshopping! Superkombination! Väl där öppnade de förbandet och både jag och sköterskan utbrast: Det är sårskorpa!! Jag blev så glad..med tanke på att jag tryckte ner foten i en sko igår såtrodde jag att jag hade förstört såret..men tvärtom hade det läkt bättre! Men jag hade fått lite svallkött (hud som växer för fort och kan behövas skäras bort) Men det tyder bara på att jag har superbra läkkött och det är jag så glad och tacksam för! Sköterskan trodde att det skulle vara bra läkt tills jag ska till Spanien om 3veckor jippie!!!

I samma posthög som elräkningen låg en H&M-katalog Spring/Summer..och en reklamfolder från DinSko med medlemsrabatter ..tjohooo! Jag längtar till jag kan gå i högklackat igen. I 3 år har jag haft den där satans problemtån och inte kunnat ha de skor jag velat. Fattar ni? 3år!! När jag bodde i Spanien var det bara höga klackar som gällde vid utgång. Jag skäms för att skriva detta men ja, jag jobbade som dansare en kort period, och vi fick inte ha platta skor trots att vi dansade konstant i 4h utan paus. Jag gick med klackar utan problem och tyckte aldrig att klackar kunde bli för höga. Sen flyttade jag till Sverige och fick problem med min tå..trodde att det var mitt fel som gått i obekväma skor. Efter 3år fick jag veta att det inte var mitt fel utan en brosktumör som ville krypa fram under min nagel. Nu är den borta med vinden..och jag hoppas att jag kommer få chansen att ha fina skor till sommaren..då ska det frossas i klackar det kan ni lita på. Min kära vän K/C jobbar med skor på...

På den 3e dagen blev hon rastlös.. Hennes mor drog hem efter att ha passat upp på henne i 2 dgr. Hon är mkt tacksam för detta. Hennes katt har fått sällskap och andra tår att bita i så även hon är nöjd. En dag ska jag ju skriva en bok..nu blev jag sugen på att skriva i 3e person..kanske vore kul. Man får ju lite distans då och allt känns inte lika utelämnande. För är det ngt jag kommer att skriva om så är det ju utelämnande saker..det är ju de som är så snaskiga och intressanta. Jag har haft några år i mitt liv då det alltid hände en massa galenskaper..det har vi väl alla haft iofs. Men jag har alltid fått höra att jag minns mycket och även många detaljer och eftersom ingen orkar lyssna på detta så behöver jag få skriva ner minnena. Det är där det svåra kommer in. Jag har inte skrivit dagbok på säkert 10 år. Jag började när jag var 7-8år och skrev till 17-18års åldern. Varje dag. Sen hände ngt. Jag o mina tjejkompisar åkte till Rhodos en vecka. Som ni vet så händer det sjuuuukt mkt gre...